en ängel i snön

har man bara ett öppet sinne och hjärta, visar livet på många möjligheter. tillfälligheter tror jag inte på längre. allt har en mening

imorse gick jag ut på en promenad i strålande vintersol och -15 grader. jag var närvarande i sinnet, försökte ta in allt det vackra och njuta av stunden. så passerade jag en slänt vid gångvägen, och i den var det någon som hade gjort två snöänglar. jag stannade upp en kort sekund, förvånad. träffad. sedan fällde jag upp huvan på jackan, drog åt termobyxorna runt skorna och lade mig bredvid och flaxade med armar och ben.

det var meningen att jag skulle gå förbi där, just då. mitt tillfälle att göra en ängel i snön kom, bara jag var öppen för det. kan inte komma ihåg senast jag släppte fram mitt barnasinne och gjorde snöänglar. det var en befriande känsla. skrattet bubblade inom mig. hade någon sett mig hade de nog undrat vad det var för någon tokstolle som låg där och fnittrade för sig själv i snön.

jag bejakade livet inom mig. det finns där, bara jag lyssnar till det.


en härlig start på dagen. den följ upp med ett extrainsatt yogapass till förmån för jordbävningsoffren i haiti. kostnaden är att skänka 50 kr via sms till läkare utan gränser (sms:a ordet LIV till 72990). ett jättefint initiativ som jag inte är sen att haka på. ser framemot loving-kindness mediationen som avslutar passet.

idag lever jag här och nu.