Bye bye

Nu lämnar jag Uppsala för den här gången. När och om jag bosätter mig här igen får framtiden utvisa. Ingenting är definitivt och som jag känner för staden kan jag mycket väl tänka mig att bo här igen.

Med fullastad bil körde jag till IKEA och hängde på låset när de öppnade i morse för att inhandla ett vädringsställa då det bara finns en pytteliten garderob i nya lägenheten. Och jag som har så mycket kläder! Kanske dags att rensa lite... En badrumsspegel, diskborste och diskställ slank ner i shoppingkassen innan jag var klar. Hade kunnat handla så mycket mer, som så brukligt är när man är på IKEA, men tack och lov hade jag inte tid att dröja mig kvar där idag. Nu sitter jag med datorn, stol och ett bord som sällskap i rummet som i övrigt ekar tomt. Väntar på att föräldrarna ska dyka upp med den stora bilen för att lasta in möblerna och sedan bege oss söderut igen.
Ser inte framemot flyttcirkusen det alltid innebär när man anländer till det nya boendet och allt ska ut ur bilarna och i på 33 kvm. Kaos, brukar vara ett passande ord i sammanhanget. Flyttkartonger och sopsäckar med kläder överallt. Ingen ordning på någonting. Sådant stressar mig, som är en utpräglad ordningsmänniska, oerhört. Det faktum att inte ha koll på saker och att sakerna inte har fått sin självklara plats. Den här gången ska jag försöka att inte låta det yttre kaoset smitta av sig på mitt inre.
Lugn. Allt behöver inte ske på en gång. Att bo in sig och veta vad och hur man vill ha det är även det en process som kräver tid och tålamod.