jag är en sådan som helst undviker konflikter. tycker det är obehagligt och försöker ofta vara den som medlar i alla sammanhang. men det är bara att inse, det är omöjligt att vara alla till lags eller att vara underbar och älskad av alla.
har haft ett häftigt och upprört telefonsamtal nyss med mamma. det var oundvikligt, och även fast jag tycker att det är jobbigt att behöva bråka så var detta nödvändigt. jag behövde få ur mig det jag kände och få reagera på situationen som var upphov till det hela. jag är inte ett litet barn längre som har i uppgift att göra mamma glad eller vara en snäll och foglig flicka för att förtjäna sina föräldrars kärlek och omhändertagande. jag är vuxen nu, och tar hand om mig själv. jag behöver också stå upp för mig själv, det finns det aldrig någon annan som kan göra åt mig. våga uttrycka mina åsikter och känslor, trots att de är obekväma i andras ögon. lära mig att bråka, och upptäcka att världen inte rasar samman för det eller att jag blir totalt övergiven och ensam. att vara osams och gräla är även det en del av livet. det har aldrig fått ta plats i vår familj, där alla istället har stängt sina känslor inom sig och gått och surat på var sitt håll. jag vill inte längre rätta mig efter det mönstret. jag måste börja våga leva ut hela mitt jag, med allt vad det innebär. öva mig i att släppa på masken jag så länge burit, den som alltid visat upp en leende och foglig johanna. det ryms så mkt mer inom mig än så.
det gör ont att vara osams med någon som står mig så nära och som jag älskar, men jag överlever. livet är inte svart eller vitt. kärlek och hat kan existera i en och samma relation, dock i olika styrka.
Denna text och dina ord var precis vad jag behövde höra just nu. Tack!
SvaraRaderaLivet är verkligen inte bara svart och vitt, utan en hel färgpalett med gnistrande och spelande färger!
SvaraRaderaFör att inte slå knut på sig själv är det viktigt att våga ta plats, våga var sig själv! Du är unik Johanna och Du är Du, med egna behov, egna åsikter och en egen vilja!
Åh, är du ingen som gillar att dansa? (: Själv älskar jag det... även om jag dansar betydligt mycket hellre än bra. Jag tycker bara det är så härligt att få släppa loss till musiken och bara leva med. Underbart!
Kåren i Halmstad är väl lite sisådär, eller den har iaf varit... nu tycker jag däremot att dom har börjat få fräs på allting och det händer mer och mer, vilket är jättekul! (: Det är ju lite charmen med mindre städer , att studentlivet oftast är bra mycket bättre än i en väldigt stor stad... som Sthlm, t.ex. Där är allting så stort och så utspritt, att studentlivet inte blir lika påtagligt som t.ex. i Lund eller Uppsala, som ju är två riktiga studentstäder. Däremot tror jag absolut man hittar till studentlivet om man bara vill (: Mycket handlar om vilja.
Börje´s är delikatessbutiken, ja, precis. (: Kommer vara där nu i sommar, även om jag fortsättningsvis även både kommer massera en del och stå i receptionen på gymmet. Självklart inte heltid någonstans, men lite av varje. Omväxling passar mig perfekt! (:
Hur går det i dina egna struktureringar för sommaren, har du kommit fram till någonting bra? (: Om du inte har någonting annat för dig, eller bara lust. Ta dig en sväng neråt landet och söderöver, sommaren på Västkusten sägs vara riktigt härlig! Dra med dig Ellen vet jag! (Ni känner väl varandra!?) Och kom och ta en fika... sängplats ordnar det sig alltid med! (:
Ha en riktigt fin fredag och ta hand om dig!
kram