dan före dan före dopparedan. väntar på att syster och hennes kille ska komma, så ska vi fira "lilla julafton", om man nu måste kalla det något, med dem. känns rätt bra att dela upp själva julaftonen så här, då blir det inte lika höga krav på att alla ska vara så glada och allt vara så bra just en enda dag. del upp firandet, minska på krav och måsten. en kväll tillsammans med nära och kära, tända ljus, julmat och lugn är allt jag önskar. inget mer.
har inget vettigt att säga, därav den dåliga uppdateringen här på bloggen. då är det bättre att vara tyst. kanske gäller samma sak nu. men ibland behöver jag också försöka skapa lite reda i virrvarret av tankar och känslor hur motigt och omöjligt det än känns. att sätta sig vid tangentbordet eller med en penna i handen kan vara en bra början.
vad är jag rädd för?
jo, att känna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar