att vara, inte göra

ett nästa steg att ta är att utvidga min trygghetszon. det blir ganska uppenbart när jag är borta en helg, att det inte alls är lika enkelt att lyssna till kroppen och mig själv då jag är bland andra. att vara social och samtidigt känna in och tillgodose mina behov är två saker som var för sig kräver mycket av mig. så mycket att det ena sker på bekostnad av det andra. det ska inte behöva vara så. livet är inte varken eller utan både och. jag tar med mig erfarenheterna och insikterna efter helgen att jobba vidare med. det är bra att jag faktiskt själv kan iaktta och reflektera över mitt agerande. medvetenhet är det första steget för att få tillstånd en förändring av någonting. framstegen på hemmaplan, i min trygghetszon, behöver jag ta med mig ut i livet. mitt mål är att det inte ska behöva spela någon roll var jag befinner mig eller vilka de yttre omständigheterna är, för att jag ska vara trygg i mig själv och i första hand lyssna till mina behov. det har ingenting med egoism att göra, tvärtom. för att kunna vara till glädje för andra behöver jag först ta hand om mig själv. det handlar inte om att göra utan om att vara. genom att själv vara i balans kan jag få andra att må bra i min omgivning.