förändringar är krävande på alla plan. dessutom gör jag ju det så förbannat mycket svårare för mig själv, genom att inte lyssna fullt ut på kroppen och tillgodose dess behov. behov av vila. behov av tillräckligt och fullgod näring. det räcker inte med att äta. jag behöver äta näringstät mat och allt jag är sugen på. endast då kan även huvudet få sin välbehövliga vila och återhämtning.
blir påmind om hur skört livet är, och att vi aldrig vet när vår tid är till ända, idag när jag var och åt lunch hos farmor och farfar. var egentligen inte så längesen ag träffade dem sist, men på bara den tiden har det gått ganska fort utför för den gamle mannen. var inte förberedd på hur skröplig och gammal han nu faktiskt är. jag har nog blundat för det, men idag gick det inte längre att skönmåla verkligheten. 89 år är en aktningsvärd ålder, och över genomsnittet för männens livslängd i sverige. nu är det en dag i taget som gäller. det går inte att ta något för givet. på ett sätt har jag inbillat mig att min farmor och farfar är odödliga. de har alltid funnits där, pigga och alerta trots sin ålder. nu har tiden kommit ikapp. verkligheten är en annan. ingen undgår att åldras. ska försöka hälsa på dem lite oftare när jag kan. en dag är det för sent, då finns bara minnen kvar.
man ångrar sällan det man gjort, men desto oftare det man INTE gjorde
Helt rätt, livet vara inte för evigt. Hälsa på dem så ofta du kan och orkar. Du kommer inte ångra en sekund av det, med det vet du ju redan. vacker bild förresten, har du tagit den själv? Kram kram!
SvaraRaderaPrecis, den största ångern känner vi oftast över saker som förblev ogjorda...
SvaraRaderaDu grejar det här Johanna och du både kan, vill och vågar! Även du kommer att få ett alldeles fantastiskt, långt och lyckligt liv, bara du vågar börja med att ta de första stegen!
Jag tror benhårt på dig!
Haha, jag frågar mig gång på gång det samma. Jag är en människa med många bollar i luften och jag tycker om när det händer saker och jag tycker om att se till att saker och ting händer. Däremot blir jag även väldigt lätt entusiastisk och tycker det mesta låter spännande och roligt. Jag är dessutom väldigt impulsiv. Allt det kan vara en väldigt bra blandning, men det kan även ställa till en del problem. Jag hoppar gärna på saker jag inspireras av och som låter intressant, jag tackar ja till saker, ibland utan att riktigt tänka efter, för att sedan märka att det inte alls går, att saker och ting är dubbelbokade och att jag kanske sist och slutligen varken egentligen har tid eller lust. Det var värre förut, då var jag likt en yr kalv, med alldeles för många järn i elden för att det skulle fungera optimalt.. När jag tänker efter kom mycket efter att jag blev sjuk och under min väg tillbaka.. iaf var det nog då allting eskalerade. Jag ville så mycket att det tillslut bara blev FÖR mycket. Det gäller att hitta balansen och att ta sig an lagom många uppdrag. Tiden ska finnas där och det ska vara roligt och inspirerande under hela processen. Inget lätt uppdrag att fullfölja och att verkligen hålla sig till, men en otroligt inspirerande och givande uppgift att försöka klura på i sitt eget liv. (: Jag är fortfarande drivande och tycker om att engagera mig i saker och att ha flera bollar i luften på samma gång, jag är fortfarande impulsiv och handlar många gånger förrän att riktigt tänka efter, men jag är betydligt mer sansad och i jämvikt än jag varit. Ändå för jag fortfarande påminna mig själv om att ibland sakta ner och att slå av på gasen. Även om saker och ting är roligt, givande och inspirerande, blir en för stor dos lätt övermäktig och har istället helt motsatt verkan och innebär mest bara stress.
Det gäller alltså att känna efter och att ha ROLIGT. Det som KÄNNS bra och som känns inspirerande och givande, det är oftast helt rätt. Våga blicka inåt och känna efter helt enkelt. Även om det många gånger verkligen är lättare sagt än gjort!
Ja, åh, ett våffeljärn hade jag även gärna haft.. men är överlycklig nu över mitt alldeles sprillans nya mackjärn. Jag är lite svag för erbjudanden och eftersom jag även älskar tidningen Allt om Mat, kunde jag inte låta bli deras specialerbjudande här om veckan när det damp ner i brevinkastet. 3nr + ett mackjärn (faktiskt ett riktigt, riktigt fint dubbeljärn från OBH-Nordica), för endast 130kr (eller någonting liknande. Har länge längtat efter ett mackjärn nämligen och ett dylikt ute i butiken får man betala betydligt mycket mer för.. tillsammans med 3 "gratis" tidningar, kunde jag därför inte låta bli. Impulsiviteten som talade. ^^
Ta hand om dig Johanna och ha en riktigt fin onsdag!
Du vågar!
Kram
kram!
Det är lite stressande det där ordspråket, för det känns som att man måste göra hur mycket som helst för att vara på den säkra sidan, så att man inte ångrar att man inte hunnit med något när det är för sent. Men som med allt... sunt förnuft är det som gäller.
SvaraRaderaTråkigt med dina farföräldrar också. Man får försöka acceptera att tiden har sin gång. Trist men sant.
Nja, nej, jag och min syster har inte haft det så himla enkelt med våra föräldrar. Men inget att göra åt nu...
Förstår precis vad du menar med den där tävlingen. Min syster verkar känna samma sak som du, att hon inte behöver vara med i tävlingen längre eftersom hon är sjuk. Samtidigt som hon egentligen vill, och känner sig misslyckad för att jag får göra en massa friska saker som inte hon klarar av. Så det är båda delarna. Är du och din syster enäggstvillingar förresten? Av ren nyfikenhet...
Ta hand om dig. Kramar