jag steker kantareller och lyssnar på "air" av johann sebastian bach. allt för att försöka dämpa ångesten som slog emot mig som en vägg på tåget på vägen hem. har haft en trevlig helg "hemma" hos föräldrarna, men nu kommer alla känslor över mig på en gång. det är roligt att träffas hela familjen, men jag kommer inte ifrån att det rör upp en massa känslor inom mig som jag helst vill lägga locket på. det lyckas sällan, utan kommer efteråt, som nu.
andas. ett ögonblick i sänder.
även detta är övergående
känslor är just bara det, känslor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar