att röra sig i riktning mot sina mål

blir så glad när jag ser alla era fina och stöttande kommentarer! satt hela gårdagskvällen och drömde mig bort. surfade på bostadssajter, universitets hemsidor och jämförde utbildningar. kände hur hela jag sprudlade av lust och ivrighet att få ge mig ut i livet igen. att börja leva.
så här starkt och övertygande har jag inte känt för något tidigare, som jag nu känner inför att börja studera till sjuksyrra. det ger en ny motivation och drivkraft till göra mig fri från ätstörningen. igår kväll satt jag och funderade över vad det är jag behöver ha uppnått för framsteg för att det ska vara möjligt att hoppa på heltidsstudier efter sommaren.
prioritet nr 1 är att gå upp i vikt och se till att jag har både ork och energi till att ge mig in i något så krävande. min hjärna måste fungera bättre än nu. jag måste kunna koncentrera mig och ta in det jag läser. jag behöver kunna sitta still en hel dag och plugga utan att få ångest över min fysiska inaktivitet. jag behöver ha energidepåer och lite marginaler att spela med så att allt inte rasar så fort jag hamnar under stress. jag behöver ha ork över till att vara social och kunna hänga med på sociala aktiviteter för att bli "en i gänget" med de nya studiekamraterna.
det är mycket som måste till, med andra ord. men inget är omöjligt. allt detta ser jag som fullt uppnåeligt bara jag redan nu lägger manken till, varje vecka är värdefull och jag vet ju faktiskt med facit i bagaget att det inte är så lätt att gå upp i vikt som jag hela tiden inbillar, och oroar mig för.
snart väntar alltså en lämplig utmaning, då det vankas födelsedagslunch med släkten då farfar fyller 89 år. att äta flera rätter, inkl tårta, till lunch har för mig varit otänkbart. men vad är det som är så orimligt i det då?? ett ypperligt tillfälle att jobba med viktuppgången och komma ett steg närmare mitt mål och min dröm i höst.
våren kommer att gå fort, som den brukar göra.
jag vill inte stå där i slutet av sommaren och säga "hoppsan, är det redan terminsstart??" och då upptäcka att jag inte har givit mig själv de förutsättningar som krävs för att det ska vara möjligt för mig att påbörja studierna.

nej, jag börjar springa mot målet redan nu, i denna stund. jag har bilden av drömmen på näthinnan, målar upp framtiden precis så som jag vill ha den. och så kommer det också att bli!

hoppas ni får en skön helg, inomhus i detta snöväder! jag längtar bestämt efter våren nu, inte mer snö nu tack...